Direktlänk till inlägg 25 januari 2016
Har idag tvingats utstå en av mina dåliga dagar med EDS, det började imorse med värk i ryggen som sen under dagen har spridit sig och blivit värre. Tog mig till stan för att kolla efter kurslitteratur för nästa kurs, men biblioteket hade inte dem. Troligtvis så är allt redan utlånat, vet inte hur skolan tänkt när 2 av böckerna för nästa kurs inte går att få tag i...
Efter det drog jag till skolan för att möta upp syrran som var där för att typ föreläsa för några som pluggar till sjuksköterskor. Har nyss kommit hem efter en dryg bussresa där jag fick stå upp trots extrem smärta som nästan fick mig att vilja lägga mig ner, gråta och typ dö. Jag överdriver inte. Har man inte sån här värk som jag kan man omöjligen fatta hur ont det gör. Det är som att alla ens leder, ben och minsta blodkärl krossats och sen börjat brinna.
Jag ska nu ligga i sängen med min värmefilt, ta värktabletter och försöka överleva resten av dagen.
Som rubriken lyder. Jag rakade av mig mitt hår."Vafan säger du?!" Tänker ni nu.Japp! Jag har inget hår! VARFÖR?Anledningen till att jag valde att raka av mig håret var för att det var så sjukt slitet. Jag skojar inte. Det ramlade liksom av tuss...